fbpx
 
 
 
 
0515 - 72 04 31 cesarstugan@gmail.com

Om oss

Om oss

Cesarstugan

Cesarstugan är egentligen namnet på restaurangen, men har fått ge namn till hela verksamheten inklusive bageri, handelsbod, museum och teatersalong.

Det var familjen Lindgren som byggde upp allt på gården och som liksom nuvarande ägare även bodde här. Sedan 2017 är det paret Christian & Emma Schmeikal med de tre döttrarna Emilia, Clara och Julie samt Emma’s mor Christina Mosslund som äger, bor på och driver anläggningen.

Själva Cesarstugan

Namnet kommer av en knekt som hette Per Johan Cesar som levde i 1800-talstorpet (Cesartorpet) som ligger uppe vid stallet. Det är den enda byggnaden på gården som är gammal.

Det skall föreställa att Per Johan Cesar hälsar gästerna välkomna i farstun i restaurangen. Han ligger begravd på Östra Tunhems kyrkogård och benämns där som gratialist, vilket är en soldat som åtnjuter lön av staten efter att ha gått i pension. Östra Tunhem är socken där gården ligger.

Byggnaden som inrymmer restaurangen byggdes från grunden 1993. Det kan vara svårt att tro, men det var alltså barmark där innan dess. Den är ca 800 kvadratmeter stor och har plats för uppemot 170 gäster. Tidsepoken den skall efterlikna är 1800-tal och mycket kärlek har lagts på den för att lura ögat.

Glasen i fönstren är dock från 1700-talet och har återanvänts från Börstorp Slotts östra flygel. Även teglet ovanpå taket är gammalt tunntegel, i övrigt är det nytt byggmaterial – nytt virke, brasor som murats på 90-talet och smidesdetaljer såsom lampor och trycken som gjorts av en smed från trakten. Väggar och tak är dekorerade av konstnären Peter Nordin, även alltså borderna i övre kant på väggarna, tapeterna i bufférum m.m.

Muséet Bondens År

Muséet skildrar 1930- och 40-talets Sverige framförallt. Själva utställningsytan är på över 600 kvadratmeter och man passerar igenom runt 20 livssituationer och händelser så som det kan ha sett ut på landsbygden i Sverige förr.

Det var en tid mellan krig och även då andra världskriget pågick. I Sverige tillämpades ransonering och man fick kämpa för att få det att gå runt med de enkla medel man hade. Traktorn hade ännu inte kommit till lantbruket så alla redskap och maskiner var byggda för människan eller arbetsdjur. Barnen var viktig arbetskraft och de äldre likaså. Man hjälpte till på de sätt man kunde. Självförsörjning var viktig och man bytte tjänster med andra i grannskapet och även varormed varandra och hos handlar’n.

Allt är tidsenligt – fordon, kläder och redskap. Pärlan på verket är de till antalet 50 vaxfigurer i naturlig storlek som visar hur man levde. De är mycket verklighetstrogna och vi uppmuntrar att man går riktigt nära dem för att titta på de fina detaljerna såsom ögon, skägg, naglar och hår. Det är dock väldigt viktigt att man inte rör dem eftersom deras hud är handmålad och kan skavas bort och vi är mycket rädda om dem.

Vaxfigurerna är gjorda av två kvinnor från Jönköping som lärde sig den konsten hos en tysk man som hette Harald Skora och som själv hade ett vaxkabinett i Huskvarna. De är även duktiga på att måla och har målat de landskapsmotiv och annat som pryder väggarna i utställningen så att det som skildras i rummet fortsätter på väggen vilket ger en tredimensionell känsla.

I många av rummen hörs ljud. Det kan vara konversationer mellan vaxfigurerna, musik och dikter som läses upp. Dikterna är skrivna av poeten John ”Jönn” Liedholm från Falköping som diktade på Västgötska. Mannen som läser upp dem hette Sven Andersson (Sven i Lofsgården) och var känd i trakten för sin röst och fina Västgötska.

Muséet började byggas 1995 och invigdes 1999 och har mestadels, liksom restaurangen, varit öppen för förbokade slutna sällskap i stor grupp året runt. Det har dock hållits ett mycket populärt julbord, teaterföreställningar samt andra utvalda tillfällen då mindre sällskap har kunnat boka in sig. Först 2018 då nuvarande ägare tog över öppnades verksamheten upp för spontan-besök och är nu tillgänglig alla dagar i veckan nästan hela året.

Man får gärna ta bilder i muséet.

Handelsboden

Här finner du lantlig inredning, godis, retro-saker och förutom godsaker från vårt bageri även delikatesser från bygden såsom öl och viltkorv m.m. Det är även här man går in till Bondens År.

Årstidssalen

Stora salen invid muséet kallas årstidssalen och har fyra stora väggmålningar som symboliserar årstiderna och som är skapade av konstnären Peter Nordin. Det är rustikt trägolv som lämpar sig bra för dans och används ibland till det då dansföreningar hyr in sig. Annars används den som foajé till teatersalongen och då serveras det fika, öl och vin i paus vid föreställningar.

Teatersalongen

Man kan ha svårt att tro det, men innan det byggdes om till salong så var detta gödselstack för 15000 hönor som producerade ägg. Byggnaden som inrymmer bageri, handelsbod, stora årstidssalen m.m. var nämligen hönshus innan 1995 och det var först efter att restaurangen funnits ett par år familjen Lindgren beslöt sig för att göra något annat där. Här anordnas mycket roliga evenemang.

Bageriet

I bageriet bakas det bröd och sötsaker från grunden och på lokala mestadels ekologiska råvaror. Vi använder smör från Falbygden och mjölsorterna Dinkel, Emmer, Råg och Ölands lantvete från de Västgötska slätterna. De flesta dagar kan vi erbjuda nybakat bröd och i de fall vi inte har det har vi alltid färskinfryst bröd att köpa.

Vill man få reda på vad som händer hos oss kan man prenumerera på vårt nyhetsbrev genom att fylla i sin e-post överst här på hemsidan

X